När detta skrivs är det 150 år sedan Ydrehammar fick sitt namn.

Det var nämnIigen på vårvintern 1856 som Överinspektor Carl Sigurd

Cullberg från Ottinge säteri i Lofta socken, köpte Ösjöfors med

tillydande såg- och hemman. Senare också gård i Ramsefall och Hel-­

lefors. Vid Stångån skulle det byggas en järnindustri. För nämnda

Cullberg är privilegier utfärdade den 28 december 1857 á ett stång-­

järns- och manufakturverk för en stångjärnshärd med hammare, en

knipp- och två spikhammare att anläggas vid Ramsefalls sågverk i

Rumskulla socken och benämnas Ydrehammar. Samt dito av den 10 augus-­

ti 1857 å en på skattehemmanet Ramsefall ägor i Södra Vi socken, en

halv mil från sågverket, skall uppföras masugn som även kommer att

benämnas Ydrehammar.

Dammen till järnindustrin började byggas en bit upp i ån ovanför

dammen till Ramsefalls såg- och kvarn, vars damm var betydligt lägre

vid den tiden. Att grunden för den nya dammen, som den sedan kom att

kallas, redan påbörjats 1856 framgår av ett brev som är daterat den

8 juni 1858, som är skrivet av Cullbergs son Hjalmar: Sedan min fader

Överinspektor C.G. Cullberg vintertiden 1856 inköpt Ösjöfors med såg­

och hemman, besökte jag i min faders sällskap denna egendom efter

midsommar samma år, och vid vilket tillfälle min kära fader hade den

olyckan att göra ett livsfarligt fall från en ställning till en ny-­

byggd damm över Stångån, och vilket nödgade honom att bliva kvarlig-­

gande vid Ösjöfors i fjorton dagars tid under läkarvård.

I augusti 1857 rasade en stor skogseld som det berättas om i Vim-­

merby Veckotidning den 14 augusti, och som bl.a. drabbade Norrhult,

Hellefors och många gårdar i Ydre härad. De vid Ramsefalls sågkvarn

tillhörande Överinspektor Cullberg betydande upplag av bräder, plank

och sågvirke har med nöd kunnat räddas, jämte påbörjade nybyggnader,

heter det i artikeln om branden.

Nämnda påbörjade nybyggnader är säkert det som senare kom att kal-­

las herrgården i Ydrehammar. Utöver den stora mangårdsbyggnaden till­

kom också en stor bodlänga som i ena änden var en timrad bostad med

två lägenheter. En bit mot Ösjöfors hållet uppfördes även en smedja

som även den innehöll en mindre bostad.

1857 den 31 mars höll synerätten i Ydre Härad ett möte i Hellefors

för att handlägga en ansökan från Wentzelholms Glasbruk om tillstånd

att anlägga ett avdelningsbruk med en glasugn på sin gård i Hellefors.

Två tusen famnar ved skulle åtgå per år.

Vid mötet framhöll Överinspektor Cullberg, som också är ägare av en

gård i Hellefors, att han sedan ett år tillbaka är sysselsatt att för

den tillämnade masugnsanläggningen uppföra damm över den förbi Helle-­

fors flytande Stångån. Om ifrågavarande glasbruksanläggning nu kommer

till stånd befarar Cullberg att skogen inte kommer att räcka till.

Masugnen behöver 4000 läster kol årligen, berättar han. På framställd

fråga av Cullberg, förklarar närvarande skogsägare sig anse, att orten

kommer att draga större nytta av anläggning av masugn än av ett glas-­

bruk. Synerätten tillstyrkte och avgav bifall till ansökningen om

glasbruk. I boken Ydre Härads gårdar är bl.a. noterat om gården Hel-­

lefors l861.”Ämnade glashyttan nedruttnar, liksom framförda verk och

veden”. Därav framgår att vissa förberedelser dock gjorts.

Vid Ydrehammar hade grunden till den nya dammen blivit en cirka

90-100 m. lång med en bredd av 3,80 m. och 2 m. höjd på djupaste

stället,och utbredde sig som en stenbro över Stångåns forsande vatten.

Därefter hände inte mera och vad som var anledning därtill är okänt.

Bouppteckning förrättades vid Ydrehammar den 5-6 februari 1858 ef-­

ter C.S. Cullbergs avlidna hustru i Ottinge, Lofta. Då var tydligen

mangårdsbyggnaden färdigbyggd i Ydrehammar då det uppräknades en stor

mängd av inre lösöre. På Norrhultssidan antecknas Ydrehammars finbla-­

diga sågverk med två ramar och en cirkelsåg.

2 .

På Ramsefallsidan finns tullmjölkvarn med två par stenar, samt en

enbladig såg. Efter ett arvsskifte 1859 är det C.S. Cullbergs son

Thor Hjalmar som är ägare till Ydrehammar och de gårdar som hör

till egendomen. I Rumskulla husförhörslängd 1860 är nio familjer

eller 57 personer skrivna vid Ydrehammar.

År 1866 avyttrar Hjalmar Cullberg hela egendomen, ny ägare är nu

Brukspatron Gustav Tillberg på Storebro Bruk. Med inventarier är

köpesumman 55.000 riksdaler riksmynt. Ett år senare säljer Gustav

Tillberg Ösjöfors Pappersbruk, som ingått i köpet till pappersma-­

karna Carl Ludvig och Constans Malakias Bergholm för 6.000 riksdaler.

Storebro Bruks verksamhet vid Ydrehammar blev inte längre än till

1872. Nu är det Edsvalla Bruks A.B. som betalar 50.000 riksdaler,

nu ingår inte Ösjöfors pappersbruk längre i egendomen. Edsvalla-­

bolaget kom från Värmland och hade tidigare etablerat sig i Kisa

och Horn. Nu också genom att köpa gårdar och avverkningsrätter vid

och utmed Stångån. Det skapades mycket arbete med avverkning i sko-­

garna, sedan också vid flottningen. Större delen av timret skulle

flottas till Horn, där hade bolaget en stor såg med sex ramar. Dags-­

verkslistor över flottningen visar att männen tjänade 1.75-2.00 kr.

om dagen och kvinnorna 75 öre. Vid såväl Ydrehammar som Ösjöfors

byggdes flottrännor förbi vattenfallen. Mellan Ydrehammar och Ösjö-­

fors där ån på ett ställe var mycket stenbunden grävdes en kanal,

som i kanterna förseddes med långa stockar och sammanfogades med

dymlingar. Timmerstockarna hade lätt att komma igenom kanalen.

Under 1870- talet ökade befolkningen och ett 75-tal var skrivna

då i Ydrehammar. Tio år senare hade det sjunkit till femtio. År 1878

när Edsvalla- bolaget kommit på obestånd annonserade de ut sina går-­

dar till salu och i Vimmerby Veckotidning den 18-1-1878 stod i an-­

nos: Ydrehammar Bruk vackert beläget vid Stångån, bestående av såg­

verk och kvarn med därtill hörande utmed vattenfallet. Åbyggnader

nya och väluppförda. Av sågen kunna flera inkomster beredas av en

driftig köpare i anseende till sågverkets fördelaktiga läge, nedan­

för stora skogar och goda flottleder.

Det blev Axel Fagerholm, identisk med Vallnäsbolagets grundare,

som 1880 köpte Ydrehammars byggnader och sågverk med vattenfall ut-­

mål och planer. På 1880-90 talet är det bara mjölnarfamiljen och

några till som är skrivna i Ydrehammar. 1898 annonserar Sofia Nils-­

Son i Vimmerby Tidning att hon öppnat Speceri-och Diversehandel i

Ydrehammar, det är filial från hennes affär i Södra Vi. Troligen

blev denna verksamhet kortvarig.

I Viktor Haaks sockenbok om Rumskulla skriver han om Ydrehammar:

Vid Stångån i socknens nordöstra utkant, gammalt sågverk som 1882

var taxerat till 13.300 kr. Den vackert belägna mangårdsbyggnaden

står nu öde. Ägare är Wallnäs A.B. på ett annat ställe i boken note-­

rar han: Ydrehammar, en kvarn, en mjölnarstuga och ett förfallet

herrgårdshus är allt som hittils är att nämna om platsen. Men banan

kommer och med den blir det revolution även för Ydrehammar. Med det

menade han att järnvägen var nu på väg att förverkligas.

I maj 1916 säljer Fagerholm Ydrehammar till Kapten J.M. Ekstr0mmer

vid Fågelfors Bruk. Norrhultoch Hellefors ingick i köpet. Ydreham­

mar A.B. bildas tillsamman med Sönerna Torsten och Ivar. Den senare

innehar Klavreströms Bruk.

Kvarnen ombyggdes 1903 och har arrenderats av tre generationer

Söderholm. Den var i drift till andra världskrigets slut. Vintern

1972 gick den sitt öde tillmötes då brandkåren i Rumskulla hade

den till ett övningsmoment. Vattensågen som var i drift till 1950­

talet kunde inte stå emot all snön som kom vintern 1965-66 utan

rasade ihop och höggs sedan upp till ved. Sågen hade då i olika

skepnader funnits på platsen sedan 1700-talet någon gång.

3 .

Hösten 1924 invigdes Ydrejärnvägen. Stationshusen både i Ydre­

hammar och Ydrefors byggdes av Ydrehammar A.B. Året därpå byggde

bolaget ångsåg nära station, såghuset 12 x 28 m. ock ångpannehus

av tegel med två ångpannor. Vid en brand ett par år senare uppges

att arbetsstyrkan vid sågen är 20 man. Tidigare hade bolaget haft

sågerk både vid Dalstugan och Hellefors.

Herrgårdsbyggnaden restaurerades av de nya ägarna och från 1928

är den bostad för bolagets skogvaktare. Samma år avstyckas bolagets

gårdar i Norrhult och utannonseras till försäljning, norra gården

30 har, mellangården 30 har samt den södra 54 har. Tidvis var en

del av herrgården sommarbostad för några av Ekströmmers släktingar.

Då byggdes badhus och en bassäng vid dammen. Innan järnvägen kom

till var hela sluttningen ned mot dammen en del av herrgårdens

trädgård. Större delen av den försvann av järnvägens sträckning.

Ösjöfors Pappersbruk nedlades 1926 och Bergholm sålde då Ösjöfors

till Ydrehammar A.B. ,

När järnvägen kom byggdes också 3-våningsvillan Karlsborg av

Olle Braaf. I bottenvåningen inrymdes en affärslokal till speceri­

och diversehandel. Senare fanns också en tid ett kafe.

1927 kom affären på obestånd och ny ägare infann sig och innehade

affären 2-3 år, sedan uthyrdes den till ett par olika handlare fram

till 1932 då affären stängdes för gott. Ny ägare tillträdde Karls­

borg 1936. Men tre år tidigare hade också hela egendomen Ydrehammar

med gårdarna Norrhult och Hellefors köpts upp av Domänverket och

lagts till Norra Kvills kronopark.

Järnvägen som bygden haft så stora förväntningar på hade redan

från början bekymmer med lönsamhet. Redan 1933 nedlades persontra-­

fiken och fem år senare började rälsen att plockas bort.

Elektriskt ljus fick Ydrehammar redan på 1920-talet. I kvarnens

underdel fanns en generator som alstrade ström som räckte til be-­

lysning i kvarn, såg och till bostäderna i Ydrehammar. 1941 byggde

Storebro Kraft upp kraftledning på järnvägsbanken, därmed fick byg-­

den nytta av starkström. Året därpå började Ingenjör Erik Fagerholm

som f.ö. var ägare av Storebro Kraft, att förbereqa byggnnad av

kraftstation vid Ydrehammar. Ett la-tal man anställdes med att röja

upp ån nedanför vattenfallet. Detta för att ge vattnet bättre av­

rinning, en massa sten togs upp så att en kanal bildades. Våren där­

på började arbetet med själva kraftstationsbyggnaden. Va1lentin An-­

dersson från Vena ledde arbetet och i november 1943 togs stationen

i drift.

Vad som sedan hänt i Ydrehammar, och vilka som bodde där har jag

skrivit om på ett annat ställe.

Carl Sigurd Cullberg var född i Vimmerby 22-4-1798 och son

till Rådman Carl Cullberg. Dog i Ottinge, Lofta 7-11-1873.

L. Karlstedt