Gränstvist

Gränstvist, Drögshult

År 1772 den 26 oktober instälte sig undertecknad via Landtmätare uti torpet Drögshult att till ödmjuk efterlefnad af Högvälborne Herr Baron General Lieutnanten, Landshöfdingen, öfer comendanten och Riddaren af Kongl. Maijestets Svärdsorden Carl Gustaf von Roxendorfi förordnande den 5 te sistledne, afmäta Tvisteparten  emellan Ramsefalls kronoskatte 1 Mantal beläget i Calmare Lähn, Sefvedes Härad och Södra Wij socken och Söderhult Kronoskatte 1 hemman uti Östergöthland, Kinda Härad och Tisrums socken. Härvid infunno sig Nemdemannen Sven Persson i Slitshult, från Ramsefall Måns Pehrsson, Olof Stephansson, Jöns Månsson, Eric Ericsson, Jon Birgersson och Pehr Pehrsson. Från Söderhult, Jacob Börjesson och Anders Pehrsson. Men Herr Lantmätaren Eric Elg var icke närvarande.

Sedan förenämde voro församlade uplästes förberörde förordnande hvarefter Söderhults jordägare aflemnade Loflige Sefvede Häradsrätts laga kraft vundne dom af den 12 junij innevarande år hvaruti är dömt at de tvistige Råsträngarne och Tvisteparken(?) skall afmätas och beskrifvas, anförendes tillika att  Herr Lantmätaren Elg varit uti Söderhult sedan denna förrättning blifvit dem kundgord och att de icke hafva någon del med honom uti detta Torp. Hvarför the icke heller kunna ingå uti svaromål om något. men så framt det skulle finnas nödigt att then åberopade Rågång omkring hela Torpet Drögshult skall affattas och the upgifne skiliomärken utvisas, vilja the icke undandraga sig upvisa så många the hafva sig bekant. Ramsefals jordägare anförde theremot. Som tvisten icke består om hela Torpet Drögshult utan endast hvad Söderhult innehafver på thenna sidan om Lähneskilnaden, så påstå the att mätningen endast må verkställas öfver thet som Söderhult häfdar.

Och allthenstund inte tvist är, om och huruvida hela Torpet Drögshult är med Råmärken belagt, utan endast med hvad rätt Söderhult bör äga Torpställe på denna sidan om Lähneshilnaden, fördenskull blev enligt Ramsefals åboes påstående mätning verkstäld öfer alt thet som Söderhult innehafver af Torpet Drögshult på thenna sidan om Lähneshilnaden.

Den 27 october

Infunno sig Herr Lantmätaren Eric Erland Elg och de öfriga delägare i Söderhult, förklarandes sig så mycket mindre kunna påstå att flere ägor blifva på Carta aftagne och mätte, än hvad Ramsefals åboar äska i Hälet (?) som the aldrig begärt, mindre åstundat få mera än hvad af ålder tillhört Söderhult och thet the ännu innehafva, samt tro sig enligt sina gamla papper och handlingar böra bibehållas vid upvisandes thujente 2ne föreningar som vid loflige Tingsrätten den 12 juni sistlidne blifvit anoterade, hvilka uplästes, hvaraf then ena blifvit träfad år 1663 den 6 oct: och den andra 1667 den 22 november. Tvenne fastebrefver det ena 1575 den 17 Januarij och det andra 1614 den 28 februarij, hvilkea äfven uplästes, alla öfverensstämmande att Söderhult skall äga

1/3 del af Torpet Drögshult.

Söderhults ägande Torp blef således afmätt och befans innehålla 41 tunneland 20 kappeland och gordes början vid

N :1 Lähneshilnadsmärket Muggesten hvilken står nordväst om Hakaberget, fyrkantig

3 ¼ aln hög ofvan jord, lutar litet åt södost, Därifrån i rät till

N:2 En sten som ligger i Brosjön, Tokesten kallad,, kullrig ofantill, synes halftaln ofver

vatn, denna sten är ej allenast Lähnesskilnadsmärke, utan och skilnad emellan

Ydre och Kinda härader därifrån till

N:3 Hälleforsbron, som ligger öfver Storåhn, sedan åhn utåt som äfven gör Lähneskil-

nad till

N:4 En gärdesgård, som skiellier detta Torp från Ramsefals soldatetorp, vidare följes

gärdesgården till

N:5 Hvarest en bäck vidtager, som sedan följes till

N:6 Therest åter gärdesgård möter som sedan följes till

N:7 En liten sten står södost om Hakaberget, kullrig upåt ½ aln ofvan jord. Therifrån går

shilnaden i rät linea till förstnämde märke N:1. Således vara afmätt och befunnit betygar. År och dagae som förestår.

Anders Aurell

Lämna ett svar