Storbranden 1857

Vimmerby Veckotidning

aug. 1857.

I mannaminne kan ingen någonsin erinra sig en mera ihärdig torka

än den vi här iorten haft denna sommar, sedan maj har det inte

regnat mer än två gånger. Allt börjar se nedbränt ut och det som

inte solen nedbränner, bränns genom skogseldar, som nu hör till

ordningen för dagen. I synnerhet de senaste dagarna av förflutna

veckan har skogseldar rasat med nästan ohejdad fart i trakterna

omkring vårt samhälle. Den betydligaste av dessa, så vitt ännu är

bekant, är den som härjat de skogrika trakterna nordväst om Vim-­

merby, bortom Ventzelholms glasbruk och därifrån i samma riktning

fortgått ini i Ydre härad av Östergötlands län, där Svinhult, Nor-­

ra Vi och Tidersrums socknar drabbats, och måhända ännu när detta

skrives fortg~r i sistnämnda trakter. Sistlidna fredag och lördag

voro verkliga fasans dagar för innevånarna utti Norrhult, HelIefors,

Hamra och Solebo boställe i Norra Vi och troligen på flera ställen,

vilke o~värvdes av rök och eldmassor till den grad, att föremål

på till och med kortare avstånd e j kunde urskiljas. De hade anled-­

ning att befara att deras hus ohh hem jämte växande o inbärgade

grödor, inte skulle gå att rädda från det härjande elementet. på

flera av ovanstående ställen fördes från husen all lösegendom och

antingen lastades på vagnar för att vidare undanskaffas, eller ned-­

gömdes i stenkällare och brunnar och även med bräder och påöst jord

och sane, för att så medelst rädda vad man kunde.

Vidare av den timade olyckan är ännu på långt när icke bekant, men

utom stånd&kog på IOOO-tals tunnland som strukits med, har blott

försports att två ladugårdar iHamra by jämte några smärre uthus ned­

brunnit. Men hemmanen Norrhult, HelIefors, Hamra och Solebo äro all-­

deles kringbrända intill åkergärdena så att skog, beteshagar, svedje-­

land med obärgad råggröda, ängs- och skogslador är i det närmaste

förhärjade.

De vid Ramsefalls sågkvarn,ÖveriJlspektor Kullberg tillhörige betydan-­

de upplag av bräder, plank och sågvirke jämte påbörjade nybyggnader

har med möda kunnat räddas. Elden grosserade däri skogen på blott

150-200 alnars avstånd. Men å en Ventzelholms glasbruk tillhörig

skift på Ramsefall skog blev 7-800 famnar ved uppbränd.

Ifrågavarande skogsbrand lärer samtidigt börjat på flera ställen,

dels i närheten av nämnda sågkvarn av ännu obekant anledning, och

dels från Grönsved och Skeppehults trakten, varest eld blivit utsatt

i och för verkställande av odlingar. Följden blev under nuvarande ovan-­

liga sommarvärme och en stark om dagen ihållande ostanvind att alla

antändningar sammanstötte, och vad som av den ena elden sparades ena

dan, skövlades av den andra den påföljande dagen och underhöll och

förlängde traktens innebyggares ångest och förtvivlan.

Arbetarna Nils Bäckström fr. Dalhem u. Ramsefall, samt Peter Jons­

son hade åtagit sig flåhackning och bränning av mosse å Kapten F.A.

Drangel, tillhörig hemmanet Skeppehult i augusti 1857.

Påtände den tredje augusti. Den femte aug. lämnade de mossen för att

skaffa föda, de hade tillbett Drangels rättare på Skeppehult att till­

se elden på mossen.

Vid Bäckström och Jonssons återkomst den sjätte aug. hade eld från

mossen utgått till en fälla beväxt med buskar. Alla försök att släcka

elden blev fruktlösa av åtskilliga närboende.

Efter flera tingsförhandlingar vid Ydre Häradsrätt dömdes Bäckström

och Jonsson den 22 juli 1859 att vardera böta 100 daler eller vid

brist på tillgång, straffas med 23 dygns fängelse vid v~tten o bröd.

Lämna ett svar